Hej mina kära svenska vänner!

Allt är som vanligt här i det jävligt varma paradiset, Robbie är iväg och jobbar, denna gången i två veckor. Jag jobbar och står i och har tråkigt medans jag saknar honom väldigt mycket.

Ska snart ner till affären, vilket känns lite underligt. Förra gången, två dagar sen, när jag handlade fick jag nämligen en stalker. Det var sjukt obehagligt så nu är jag lite rädd att handla haha.
Men äta bör man, så jag får pallra mig ner och hoppas på det bästa.

Ska dra stalker-storyn för er!
Gick runt i affären och samlade ihop de grejer jag behövde, när jag insåg att jag sett samma man ett flertal gånger på samma ställen jag varit på. Tänkte inte mer på det mer än att det säkert var ett sammanträffande. Sen gick jag till bak-avdelningen för jag tänkte göra en kladdkaka. Stod och letade efter kakaon när jag såg längre bort vid sockret att samma kille stod och kollade på olika socker men sen inte la något i en korg. Jag som behövde socker gick dit och tog ett paket snabbt. Förstod då att han hade följt mig runt i affären och låtsas titta på saker nära mig. Han började prata med mig när jag började gå därifrån vilket var väldigt random. Stannade och svarade, väldigt kort för att han skulle inse att jag inte hade tid eller ännu mera lust att prata med honom. Han ställde underliga frågor och hade ett leende som gav mig kalla kårar. Jag försökte vara trevlig men fick nog mitt i en mening och sa ursäkta jag måste gå. Han fortsatte prata så jag gick därifrån snabbt. Gick till städ-avdelningen längre bort för att gömma mig där tills han hade handlat klart. Efter ett tag kände jag mig säker och gick förbi kassan för att gå vidare till grönsakerna för jag hade glömt majs. Såg honom stå i kassan för att betala och tänkte "puh!" när han började titta sig omkring i affären som att han letade efter något och mötte min blick. Flinade mot mig och mimade något jag inte förstod. Jag gick snabbt därifrån för att gömma mig en längre stund för att vara säker på att han hade försvunnit när jag gick och betalade. När jag väl var klar sprang jag nästan till bilen och kände mig inte lugn förrän Dora skyddade mig.
Detta var en väldigt skrämmande upplevelse och sjukt obehagligt. Killen hade ett obehagligt utseende och leendet kändes så kallt. Han ville säkert bara vara trevlig men jag uppfattade honom som väldigt obehaglig.

Hoppas detta inte händer igen och att jag aldrig mera ser honom! Iallafall inte när jag är helt ensam. Gud vad jag önskar att Robbie är hemma nu när sådant här händer.

Hoppas ni där hemma har det bra, jag finns på Skype om någon skulle vilja prata, bara hör av er så gör vi upp en tid att snacka!

Puss och kram